Stort fotbollsreportage från Kanada

Av Carlis Fridlund den 17 november 2013
Kategorier: Fotboll, Lagsport

 
Digitaluret på Dôme Luis Riel har precis klickat in på ett nytt dygn. Lagkapten Rebecca Gibbons stegar fram för att slå den straff som på övertid kan ge mitt kanadensiska mixlag Real Ale Madrid sin efterlängtade första seger. Korpgluggen är i Kanadas huvudstad Ottawa och provar på Recreational Soccer, den nordamerikanska motsvarigheten till korpfotboll.

Korpgluggen har under hösten befunnit sig i exil på andra sidan Atlanten och med tre månaders föräldraledighet på för mig främmande mark hade jag på förhand mina aningar att fotbollscelibat skulle bli en chock som skulle sätta outplånliga ärr i såväl kropp som själ. Det föll sig således naturligt att nosa reda på något som påminde om det typiskt svenska folkrörelsefenomenet Korpen.

Säsongen har inte alls börjat bra för mig och mitt kanadensiska mixlag Real Ale Madrid. Efter åtta omgångar har vi fortfarande inte fått njuta segerns sötma och trots många matcher där vi spelat jämnt eller dominerat har det blivit snöpliga poängtapp i slutminuterna. Denna afton mönstrar vi Here For Beer med avspark elva på kvällen och vi är taggade till tänderna av revanschsug. Frågan är dock om inte motståndarna varit på ölen redan innan match. Killarna i laget spexar, dribblar och skrattar åt varandras misstag på ett för oss högst oangenämt vis. Dessutom har de till en början en hel del bollinnehav. Vi bestämmer oss för att göra det lite tråkigare genom att ligga tätt i rygg på dem, skava på deras hälar och inte gå på enkla fintar.

I Ottawa finns ingen samordnande motionsförening typ Korpen som ordnar fotbollsserier. Istället sköter en handfull olika arrangörer seriesystem av varierande storlek. Bland de större märks Ottawa Footy Sevens som organiserar seriespel för drygt 2500 killar och tjejer. Andrew Park på Ottawa Footy Sevens ser fotbollen som en sport som vädrar morgonluft i Kanada:
En tydlig trend är ett ökande deltagande inom fotboll. Tillväxten är något som förstås är fördelaktig för kanadensisk fotboll på alla nivåer och organisationer på gräsrotsnivå är absolut nödvändiga för att utveckla en riktig fotbollskultur här i Kanada.

Typiskt nog får Here For Beer ledningen ett självmål till skänks genom en av våra oerfarna backar. Tyvärr är det inte någon tillfällighet, då det är vår tredje fullträff i eget mål på två matcher och sjunde(!) totalt. Men Real Ale Madrid svarar fort. Vi tilldelas en frispark på mittplan och jag skickar iväg lagets målkung Hassan Alharbi i djupet, lättar bollen över en motståndarbacklinje som står på hälarna och Hassan kan ensam med målvakten sätta kvitteringen. Vi är tillbaks i matchen!

Joel Leviton missar sällan en serieomgång

Mitt Kanadensiska fotbollsäventyr är tätt knutet till Ottawa Rec Sports, där Joel Leviton är fotbollsgeneral. Det är en av de mindre seriearrangörerna med för närvarande 53 lag samt en futsalserie vid sidan av. För Joel är det imperativt att skapa en välkomnande miljö för alla fotbollsspelare, oavsett bakgrund, till stor del motiverat av hans egna erfarenheter av sporten:
Jag tröttnade på fotbollen då tränarna och föräldrarna började skälla och gnälla på oss som spelade, så mitt främsta mål är att lägga tonvikten på det jag älskar med sporten: tävlingsmomentet, lagarbetet och den sociala aspekten, samtidigt som jag vill motverka aggressivt och farligt spel så mycket som möjligt.

Here For Beer fortsätter med sitt tröttsamma bolltrixande, men vi agerar samlat och låter dem inte komma till några riktigt farliga avslut. Efter en olycklig hands med straff som resultat tar de ändå ledningen igen och oflytet fortsätter flina Real Ale Madrid i ansiktet. Vi skapar dock väl så många chanser, då de dribblingsvilliga ynglingarna inte alls är lika villiga att jobba hem, vilket ger oss stora ytor att operera på i spelvändningarna. Återigen är det Hassan som visar vart skåpet skall stå med sitt andra mål för kvällen och det är utjämnat igen. Resultatet står sig in i halvtid.

Fotboll spelas i recreationalserierna utomhus bara på sommaren. Resten av året spelar man inomhus i gigantiska tryckreglerade kupoltält av samma typ som de tennistält som var vanliga en bit in på 80-talet. Dôme Luis Riel mäter, liksom grannen Hornets Nest Superdome, 184x67 meter och klämmer in tre konstgräsplaner för sjumannaspel med löparbanor runt. Liksom i den transatlantiska hockeyn är planerna kompaktare och målburarna är till storlek lite som ett mellanting av inomhusmål och vanliga sjumannamål. Trycket på inomhusplanerna i och kring Ottawas stadskärna är stort och ibland spelas som denna afton de sena matcherna klart lagom till midnatt.
Dôme Luis Riel är en imponerande byggnad och fler multisportarenor av den sorten är på gång

Andra halvlek tar vid där den första ändade, dock med än mer Hawaiikaraktär, där lagen byter chanser med varandra. En motståndare tröttnar till slut på min närgångna uppvaktning och bestämmer sig för att omgående ta ut irritationen på någon mindre i vårt lag, vilket renderar honom ett gult kort och en tvåminuters hockeyutvisning. Men vår oförmåga framför mål är lika frapperande som motståndarnas vilja att slå extremt svåra sista pass, så 2-2 står sig tills klockan slår midnatt och jag känner att mina stumma ben gör sig bättre vid sidlinjen än på planen.

Ottawa är knappast en storstad mätt med amerikanska mått. Generöst räknat kommer man knappt upp i en miljon invånare. Då inkluderar man också den sammanhängande bebyggelsen på andra sidan Ottawafloden, som utgör en naturlig gräns mot den franskspråkiga delstaten Quebec. Ottawa i sin tur tillhör delstaten Ontario som officiellt är tvåspråkig, vilket inte minst märks på att alla publika meddelanden, vägskyltar och information både är på engelska och franska. Statistiskt intressant är att det idag finns ungefär lika många registrerade fotbollsspelare i Kanada som huvudstadens befolkning.

Från bänken får jag följa upplösningen och dramatiken låter inte vänta på sig. Hands! Straff! Kanske något av en kompensation för den vi drabbades av i första halvlek, men Real Ale Madrid tar glatt emot alla gåvor vi kan få. Med bara ett par minuter kvar av matchen har vi plötsligt chansen på tre poäng och hoppet om lagets första seger tänds i vårt av motgångar och oflyt ärrade lagpsyke. Lagkapten Rebecca Gibbons kliver fram och sätter bollen – i stolpen!

Spring för livet - här spelas fotboll!

Faktum är att soccer, vilket är en förkortning av Association football, till skillnad från vad många tror, är Kanadas populäraste sport sett till antal registrerade utövare. Publikt har fotbollen en bra bit kvar innan den kan mäta sig med ishockeyn, men det går att skönja ett ökat intresse också där. I Ottawa märks det bl a med det pågående bygget av den nya fotbollsarenan i Lansdowne Park och antalet pubar runtom i staden som tidigt på eftermiddagarna lokal tid visar europeisk klubbfotboll.

En olycka kommer sällan ensam, i synnerhet i fotboll. Kanske är viljan att vinna större än rädslan att förlora, men som så många gånger förr går vi bort oss och hamnar i numerärt underläge defensivt. Here For Beer gör det för en gångs skull enkelt och placerar bollen i buren istället för att försöka klack-vägga sig in över mållinjen. Jag kämpar med att dölja min besvikelse från sidlinjen, men finner mig ändå knäande med ansiktet i händerna.

I Ottawas gräsrotsfotboll finns möjligheten att anmäla sig utan att tillhöra ett lag och då få spela med ett individuals team som seriearrangören sätter ihop utifrån dessa anmälningar. I recreationalserierna är det snarare regel än undantag att man spelar mixat, eller co-ed som de säger på kanadensisk engelska, och det finns också flera olika nivåer att välja på beroende på erfarenhet och hur tävlingsinriktad man är. Många föredrar de mixade serierna framför allvaret och den ofta rätt grabbiga jargongen i herrfotbollen. Real Ale Madrid är ett sådant mixlag, med ett hopplock av individer med olika fotbollsbakgrund, alltifrån de som spelat från barnsben upp till collegefotboll till de som knappt sparkat på en boll tidigare.

Real Ale Madrid - en brokig skara fotbollshjältar

Seriearrangören Joel Leviton menar att det som driver honom är att han själv i själ och hjärta är en recreational player:
Det som gör att fotbollen är världens största sport är att den i grunden är enklare och billigare. Kanada är ett hockeyland, men kostar en mindre förmögenhet i form av utrustning och avgifter. Ska jag vara helt ärlig så följer jag inte kanadensisk fotboll särskilt aktivt. Jag tenderar att följa sporter jag inte spelar och spela sporter jag inte följer. Visst, jag beundrar professionella fotbollsspelares skicklighet och så, men jag känner mer för andra amatörspelare.

Real Ale Madrid gör ett sista försök att rädda den match som till för ett par minuter sen såg ut att gå vår väg. Vi svarar med en overkligt snabb kvittering genom lagets mest spektakulära spelare Yuri Lazarev! Eller snarare det vi tror är kvitteringen, för glädjen blir kortlivad då domaren har hittat en högst tveksam oegentlighet och dömer bort målet. Den känslomässiga berg och dalbanan innehåller dock en sista saltomortal då motståndarna med matchens sista spark kan sätta 4-2, ett resultat lika snöpligt som missvisande. Real Ale Madrid får fortsätta vänta på första segern och för min egen del återstår blott två matcher innan flyttlasset bär av mot Sverige, Stockholm och Korpen.

Lägg till kommentar

OM KORPGLUGGEN

En nyhetssajt som i reportageform ger inblickar i Korpen Stockholms verksamheter. Här kan du läsa om olika idrotter, företagsevenemang och gruppträningsaktiviteter samt följa korplag, domare, anställda och ledare som är aktiva i Korpen Stockholm.

FACEBOOK

TWITTER

KORPEN STHLM

 

 

 

 

ADMIN